När vi släktforskar följer vi ofta människor genom födelseböcker, husförhörslängder, vigselböcker och dödböcker. Men ibland tar spåren en annan väg. Ett barn kan ha lämnats till ett barnhus, placerats hos en fosterfamilj eller flyttat mellan olika hem under sin uppväxt.
Bakom anteckningarna i gamla handlingar finns människor vars liv inte alltid varit enkla att följa. Ibland kan arkiven ge oss en mer detaljerad bild av deras uppväxt än vi först hade kunnat ana.
Vad var ett barnhus?
Barnhus var institutioner som tog emot barn som av olika skäl inte kunde bo kvar hos sina föräldrar. Bakom placeringarna kunde det finnas fattigdom, föräldrars död eller andra omständigheter som gjorde att familjen inte kunde ta hand om barnet.
Ett exempel är Allmänna barnhuset i Stockholm. Verksamheten har en lång historia och tog emot barn som senare kunde placeras hos fosterföräldrar, även ute på landsbygden. Barnhusets rullor och andra handlingar kan i dag hjälpa släktforskare att följa barnens liv.
Det är viktigt att komma ihåg att alla barn hade olika bakgrund. Vi kan inte utgå från att ett barn lämnades bort av samma anledning som ett annat. För att förstå ett enskilt livsöde behöver vi undersöka de handlingar som faktiskt finns bevarade.
Ett verkligt barnöde från 1800-talet
I Stockholmskällan finns en dokumenterad berättelse om Elvira Olivia Aurora Björk, född den 30 november 1849.
Elvira var bara en månad gammal när hon lämnades till Allmänna barnhuset. Hennes mamma hette Selma Björk och var ogift.
Enligt den bevarade dokumentationen flyttade Elvira mellan olika fosterhem under barndomen. Vid fyra års ålder placerades hon hos en änka med efternamnet Åkerblom. Året därpå kom hon till Charlotta Lönberg. När Elvira var sju år återvände hon till barnhuset, innan hon senare åter placerades hos sin tidigare fostermamma.
När Elvira var omkring elva år fick hon komma till sin mamma. Även den vistelsen blev kortvarig och hon flyttade därefter igen.
Uppgifterna kommer från Stockholmskällans presentation av ett verkligt barnöde, baserad på material från Allmänna barnhuset. Berättelsen visar hur barnhusrullor kan ge information om placeringar och förändringar under ett barns uppväxt.
Vi vet däremot inte enbart utifrån dessa uppgifter hur Elvira själv upplevde alla flyttarna eller vilka känslor hon hade inför dem. Det vore att gå längre än vad källan kan belägga.
Hur hittar man barnhusbarn i släktforskningen?
Om du misstänker att någon i din släkt varit barnhusbarn finns det flera vägar att undersöka.
1. Börja med kyrkböckerna.Födelseboken kan ge uppgifter om barnets födelsedatum och föräldrar. Husförhörslängder och församlingsböcker kan visa var personen bodde och vilka som ingick i hushållet.
2. Leta efter barnhusets handlingar.Barnhus kunde föra särskilda rullor eller matriklar. Där kan det finnas uppgifter om inskrivning, placeringar och andra händelser i barnets liv.
3. Följ fosterfamiljen.Om du hittar en uppgift om en fosterfamilj kan du undersöka familjen i kyrkböckerna. Det kan hjälpa dig att förstå var barnet bodde och vilka människor som fanns omkring det.
4. Var noga med att kontrollera identiteten.Namn kan stavas på olika sätt och flera personer kan ha samma namn. Jämför därför födelsedatum, församling, föräldrar och andra uppgifter innan du drar slutsatsen att du hittat rätt person.
Var kan du söka?
Stockholms stadsarkiv har en digital sökdatabas med skannade barnrullor från Allmänna barnhuset för åren 1798–1916. Där går det att söka efter barn utifrån bland annat namn och inskrivningsår.
Riksarkivet beskriver också flera andra barnhusarkiv, bland annat Amiralitetsbarnhuset i Karlskrona och Östads barnhus.
Det betyder inte att alla barn som placerades utanför hemmet finns i just dessa register. Vilka handlingar som kan hjälpa dig beror på var barnet bodde och vilken verksamhet som ansvarade för placeringen.
Varje anteckning kan föra oss närmare en människa
En kort notering i en gammal rulla kan öppna dörren till en del av en släkthistoria som annars riskerar att förbli okänd.
Men som släktforskare behöver vi också acceptera att alla frågor inte får svar. Ibland finns det uppgifter om var ett barn bodde, men inte varför det flyttade. Ibland går det att hitta föräldrarna, men inte att fastställa hur kontakten såg ut senare i livet.
Det vi hittar ska få tala för sig självt. Och det vi inte vet ska vi inte fylla i med gissningar.
Kanske finns det ett barnhusbarn i din egen släkt som du ännu inte har upptäckt?
Har du hittat ett barnhusbarn eller ett fosterbarn i din släktforskning? Berätta gärna om dina erfarenheter i kommentarerna. Tänk på att inte publicera känsliga uppgifter om personer som fortfarande lever.
Källor och vidare läsning
- Stockholmskällan: Spädbarn lämnas till Allmänna barnhuset – 1849. Berättelsen om Elvira Olivia Aurora Björk. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/31151
- Stockholms stadsarkiv: Allmänna barnhuset, rullor 1798–1916. Digital sökdatabas med skannade barnrullor. https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/?id=13...
- Riksarkivet: Släktforskning – ämnesområde. Information om bland annat barnhusarkiv och kyrkoböcker. https://sok.riksarkivet.se/amnesomrade/slaktforskning
Lägg till kommentar
Kommentarer