Jag tänkte dela med mig av ett släktforskningsuppdrag jag nyligen fick. Det började med en familjeberättelse om en okänd son och ledde till flera spännande fynd och en fråga som vi fortfarande inte har fått svar på.
Jag har ändrat namn och datum för att anonymisera personerna, men själva historien och tidsintervallen mellan händelserna stämmer.
Den okände sonen som saknades i bouppteckningen
Ibland börjar ett släktforskningsfall med ett namn och ett datum, men ibland börjar det med en berättelse som har levt kvar i en familj. Det här är ett sådant fall.
Jag fick ett meddelande från en kvinna som forskade på sin sambos släkt. I familjen fanns en uppgift om att en man vid namn Karl Erik Andersson skulle ha fått en son med en annan kvinna. Det verkade däremot inte vara någon som visste särskilt mycket om sonen och han hade inte varit en del av den kända familjehistorien.
Så frågan var förstås om det gick att hitta något som visade att den här sonen verkligen hade funnits.
Ett första spår i Arboga
Jag började leta och hittade ganska snart en person med samma namn som kvinnan hade uppgett som möjlig son till Karl Erik.
Den 8 april 1930 föddes Erik Olof i Arboga. Hans mor hette Anna Margareta Johansson, och Erik Olof var född utom äktenskapet.
När jag följde honom vidare hittade jag något som gjorde det hela betydligt mer intressant. I Arboga stadsförsamlings församlingsbok fanns nämligen en anteckning om vem hans far var:
Karl Erik Andersson
Nu började alltså familjens berättelse se ut att kunna stämma. Men som så ofta inom släktforskningen gav fyndet samtidigt upphov till en ny fråga. Betydde anteckningen att Karl Erik bara hade uppgetts som far, eller hade han faktiskt erkänt faderskapet?
Tidslinjen gjorde historien ännu mer intressant
Samtidigt letade jag vidare efter Karl Erik i andra källor.
Det visade sig att han, bara drygt sex månader efter Erik Olofs födelse, fick en dotter med en annan kvinna. Den 26 november 1930 gifte han sig sedan med denna kvinna, Karin Elisabeth Nilsson.
Men när familjen senare fick fram Karl Eriks bouppteckning dök det upp något som inte riktigt gick ihop.
Sonen saknades i bouppteckningen
Erik Olof fanns inte med i bouppteckningen efter Karl Erik.
Det var förstås märkligt. Om Karl Erik verkligen hade erkänt faderskapet, varför fanns Erik Olof då inte med?
Kunde Erik Olof ha blivit adopterad senare? Fanns det någon annan juridisk förklaring? Eller hade han av någon anledning helt enkelt missats när dödsboet utreddes?
Det hade varit lätt att fastna där, men det fanns en liten detalj i församlingsboken som gjorde att vi kunde komma vidare.
Kyrkobokens lilla anteckning blev nyckeln
I samband med uppgiften om Erik Olofs far fanns en hänvisning som tydde på att det skulle kunna finnas en särskild handling om faderskapet.
Det är just sådana små anteckningar jag tycker är så spännande med släktforskning. Några ord eller siffror som är lätta att bara bläddra förbi kan ibland leda till en helt ny källa och ge svar på sådant som kyrkböckerna inte berättar.
Eftersom Erik Olof var född utom äktenskapet började jag fundera på om det kunde finnas handlingar hos barnavårdsnämnden. I sådana arkiv kan det bland annat finnas handlingar som rör faderskap och underhåll.
Jag tipsade därför familjen om att kontakta arkivet i Arboga och fråga om det fanns några handlingar som rörde Erik Olof.
Sedan var det bara att vänta på svar.
Och handlingen fanns kvar
Efter ett tag kom svaret från arkivet. De hade hittat handlingarna.
Bland dem fanns precis det dokument vi hade hoppats på att hitta. Rubriken löd:
”Erkännande av faderskap samt avtal om underhållsbidrag.”
I handlingen erkänner Karl Erik Andersson att han är far till Erik Olof.
Nästan hundra år senare fanns alltså dokumentet fortfarande bevarat i arkivet.
Det som från början bara hade varit en berättelse om en okänd son gick nu att följa genom flera olika källor. Först hittade vi Erik Olof i kyrkböckerna, sedan anteckningen om Karl Erik som hans far och till sist själva handlingen där Karl Erik erkände faderskapet.
Familjeberättelsen hade visat sig stämma.
Men ett mysterium återstår …
Det är också en av de saker jag tycker så mycket om med släktforskning. Man hittar svaret på en fråga och nästan direkt dyker nästa upp.
Vi vet nu att Erik Olof fanns. Vi vet vem hans mor var och vi har hittat handlingen där Karl Erik erkänner faderskapet.
Men en fråga återstår fortfarande:
Varför finns Erik Olof inte med i Karl Eriks bouppteckning?
Det vet vi ännu inte.
Kanske blev Erik Olof adopterad senare. Kanske finns det någon annan förklaring. Och kanske finns det ytterligare en handling någonstans i ett arkiv som kan ge oss svaret.
Så även om vi kom betydligt längre än när det första meddelandet dök upp, är det inte säkert att just den här forskningen är riktigt avslutad ännu.
Vad kan man lära sig av det här fallet?
Jag tycker att det här fallet är ett väldigt bra exempel på varför man inte ska ge upp bara för att kyrkböckerna inte innehåller hela svaret.
En liten hänvisning i en församlingsbok kan leda vidare till kommunala arkiv, barnavårdsnämnder, faderskapshandlingar och andra källor som man kanske inte tänker på i första hand när man släktforskar.
Ibland har en berättelse förändrats när den gått från generation till generation. Ibland visar den sig inte stämma alls.
Men ibland finns det ett nästan hundra år gammalt dokument undangömt i ett arkiv som visar att historien som familjen har hört faktiskt var sann.
Det är sådana fynd som gör släktforskningen så fantastisk. ❤️
Lägg till kommentar
Kommentarer