Vanliga frågor och svar om släktforskning
Hur börjar jag släktforska?
Börja med att prata med äldre släktingar och skriv ner namn, födelsedatum och platser. Använd sedan kyrkböcker som födelse-, vigsel- och dödböcker för att gå bakåt i tiden. Husförhörslängder är också en bra källa för att följa en familj över tid.
Vad behöver jag för att släktforska online?
Du behöver en dator, surfplatta eller smartphone samt tillgång till en släktforskningssida som Riksarkivet (gratis), ArkivDigital (abonnemang), eller FamilySearch (gratis). Det är också bra att ha ett släktträd att fylla i, det kan vara digitalt eller på papper.
Kan jag släktforska gratis?
Ja, det finns flera kostnadsfria resurser. Riksarkivet (SVAR) erbjuder gratis tillgång till många kyrkböcker. FamilySearch.org är en annan gratis tjänst. Däremot kan det vara värt att investera i abonnemang på t.ex. ArkivDigital för bättre bildkvalitet och sökfunktioner.
Vad gör jag om jag inte hittar en person i födelseboken?
Dubbelkolla stavningen och tänk på att namn ofta skrevs olika förr. Sök också i kringliggande socknar, folk kunde födas i en socken men vara skrivna i en annan. Kolla även husförhörslängder för att se om det finns en födelseort angiven.
Hur tolkar jag gammal handstil?
Gamla handstilar, som t.ex. frakturstil eller gammal skrivstil, kan vara svåra. Öva med hjälp av exempel och alfabetstabeller. Det finns också guider (som min guide om gammal skrift) och Facebookgrupper där man kan få hjälp.
Vad är ett soldatnamn?
Soldater fick ofta ett särskilt efternamn (t.ex. Modig, Stål, Blom) som följde med tjänsten. Det var för att skilja soldater med vanliga namn åt. När soldaten slutade kunde han byta tillbaka till sitt gamla namn eller behålla soldatnamnet.
Vad betyder det att en person är "oäkta" i kyrkboken?
Det betyder att barnet föddes utom äktenskapet. Det var vanligt förr att barn noterades som "oäkta" eller "utom äktenskapet fött", men det betyder inte att personen saknar fader, ibland anges faderns namn, ibland inte.
Varför hittar jag inga kvinnor i vissa register?
Historiskt har kvinnor inte alltid registrerats med namn i alla dokument. I kyrkböcker finns de dock nästan alltid, särskilt i husförhör, födelse- och vigselböcker. Fokusera på familjen och sök via manliga släktingar om du har svårt att hitta dem.
Hur vet jag att jag hittat rätt person?
Jämför flera källor, födelsedatum, ort, föräldrar, syskon, yrke, bostad. Det är viktigt att vara noggrann, särskilt om personen har ett vanligt namn. Skriv upp alla källor så du kan gå tillbaka och dubbelkolla.
Vad är skillnaden mellan mantalslängd och husförhör?
Mantalslängder är skattedokument där vuxna personer registreras varje år. Husförhör är kyrkliga dokument där hela hushållet registreras och prästen antecknar kunskaper, flyttningar och anmärkningar.
Hur långt tillbaka i tiden kan man släktforska?
I Sverige går det oftast att komma tillbaka till 1600-talet med hjälp av kyrkböcker. I vissa fall, t.ex. adel eller präster, ännu längre med hjälp av domböcker, skattelängder och äldre arkivmaterial.
Vad är en bouppteckning och varför är den viktig?
En bouppteckning är en lista över en avliden persons tillgångar och skulder. Där nämns arvingar, ibland med ålder och bostadsort – värdefull information för släktforskaren. Bouppteckningar finns från 1700-talet och framåt.
Vad är ett patronymikon?
Ett patronymikon är ett namn bildat efter faderns förnamn, till exempel "Andersson" (son till Anders) eller "Persdotter" (dotter till Per). Det användes i Sverige fram till 1800-talet innan fasta efternamn blev vanligare.
Hur hittar jag emigrerade släktingar?
Börja med husförhör och utflyttningslängder. Kontrollera sedan Emibas, Emigranten Populär och passagerarlistor. Använd också databaser som Ancestry, Ellis Island och FamilySearch.
Vad är ett torp, och varför är det relevant i släktforskning?
Ett torp var en mindre gård som arrenderades av en bonde eller adelsman, ofta mot arbetsplikt. Många förfäder var torpare, vilket kan spåras i husförhör och torpsyneprotokoll.
Vad är ett generalmönsterrulla?
Det är en militär uppteckning över soldater i ett kompani. Där står soldatens namn, födelseort, tjänstgöringstid, hälsa, längd och ibland familj. Viktig källa vid soldatforskning.
Vad är skillnaden mellan SCB-utdrag och originalkyrkböcker?
SCB-utdrag (Statistiska Centralbyrån) är sammanställningar som skickades in från kyrkorna mellan ca 1860–1940. De är enklare att läsa, men innehåller inte lika mycket detaljer som originalkyrkböckerna.
Hur sparar jag min släktforskning?
Du kan spara i ett släktforskningsprogram (t.ex. Disgen, MyHeritage, Ancestry), som GEDCOM-fil, eller på papper. Viktigt är att alltid dokumentera dina källor!
Skapa din egen webbplats med Webador