Lektion 3: Att använda kyrkböcker i släktforskning
I denna lektion lär du dig steg för steg hur du hittar födelsenotiser i svenska kyrkböcker via Riksarkivets digitala forskarsal. Du får praktiska instruktioner för hur du söker upp rätt församling, väljer rätt bok och tolkar informationen – som namn, datum, föräldrars yrken och dopvittnen. Lektionen visar även hur du följer familjen vidare med hjälp av husförhörslängder och andra register, samt hur du hanterar stavningsvarianter och luckor i källmaterialet. Till sist får du öva på att tolka en egen födelsenotis och tillgång till fördjupningslänkar för vidare kunskap.
Introduktion till kyrkböcker
Kyrkböcker är en av de viktigaste källorna inom släktforskning. De fördes av prästerna i församlingarna och dokumenterade födelser, dop, vigslar, dödsfall och husförhör. Dessa böcker ger en unik inblick i våra förfäders liv och kan hjälpa oss att spåra släkten flera hundra år tillbaka i tiden.
Riksarkivet är en av de största källorna för svensk släktforskning och erbjuder många värdefulla dokument som kan hjälpa dig att spåra förfäder och få mer information om deras liv.
Olika typer av kyrkböcker
De viktigaste kyrkböckerna är:
-
Födelse- och dopböcker: Registrerar nyfödda, dopdatum och föräldrar.
-
Vigselböcker: Noterar brudpar, vittnen och ibland yrken och hemvist.
-
Dödböcker: Innehåller information om avlidna, inklusive dödsorsak och ålder.
-
Husförhörslängder: En unik svensk källa där prästen noterade familjer, flyttningar och kunskaper i kristendom.
-
Inflyttnings- och utflyttningslängder: Spårar var en person flyttade in och ut ur en församling
- Folkräkningar: Sveriges folkräkningar genomförda vart tionde år ger en detaljerad bild av befolkningen, inklusive namn, ålder, yrken och familjemedlemmar.
- Mandatlängder: Dessa är listor som fördes årligen över att vuxna män i Sverige och deras hushåll.
Hur man tolkar informationen
Många kyrkböcker är skrivna på gammaldags svenska och innehåller förkortningar som till exempel:
-
d. = dotter
-
s. = son
-
h. = hustru
-
f. = född
-
död. = död
Att kunna läsa äldre handstilar är också en utmaning, men genom att studera olika stilar och jämföra ord kan man lära sig att tolka dem.
Gammal skrift kan vara svår att förstå! Här är några tips:
Bokstäver som ser annorlunda ut:
-
"s" kan se ut som ett "f" utan tvärstreck.
-
"h" kan ibland ha en extra båge.
-
"e" kan ibland likna ett litet "i".
Övning:
Försök skriva alfabetet i gammaldags stil! Det hjälper dig att känna igen bokstäverna i gamla texter.
Exempel: Tolkning av en kyrkboksnotis
"Anno 1842 d. 15 juni föddes och d. 20 ejusdem döptes Johan Petter, son af torparen Anders Olsson och dess hustru Brita Larsdotter i Skogsby."
Tolkning:
-
Född: 15 juni 1842
-
Döpt: 20 juni 1842 ("ejusdem" betyder "av samma" och syftar på juni)
-
Barnets namn: Johan Petter
-
Föräldrar: Torparen Anders Olsson och hustrun Brita Larsdotter
-
Plats: Skogsby
Så här letar du i födelseböcker
Gå till riksarkivets webbplats
-
Klicka på Digitala forskarsalen.
-
Här hittar du olika sökfunktioner:
Ämnesområde för att utforska olika kategorier av dokument. Här kan du söka inom specifika ämnen som bouppteckningar, kartor, fastighetsregister eller sjöfartsregister. En del material är digitaliserat och tillgängligt direkt, medan annat kan behöva beställas eller läsas på plats.
Specialsök för mer detaljerade sökningar i specifika arkiv. Du kan förutom kyrkoarkiv även söka i databaser som generalmönsterrullor, församlingsutdrag, flottans arkiv, domstolsarkiv, folkräkningar, indelningsverket och mycket mer.
Söka via specialsök
-
Klicka på Specialsök och välj till exempel Kyrkoarkiv.
-
Sök efter en specifik församling genom att skriva dess namn i sökrutan.
-
Öppna den kategori av böcker du behöver (t.ex. födelse- och dopböcker, husförhörslängder). Klicka sedan på BILD för att öppna den digitala kopian.
-
Bläddra fram till datumet: Notera föräldrarnas namn, yrken och eventuella födelseorter
I detta exempel ska vi hitta Frans Edvin Therns födelse, dopdag och föräldrar. Frans Edvin är född den 20 mars 1882 i Södra Sandsjö.
- Identifiera församlingen
Börja med en känd uppgift, t.ex. födelsedatum och födelseort.
➔ Exempel: "20 mars 1882 i Södra Sandsjö." -
Sök i rätt bok
Använd Riksarkivets digitala arkiv. Gå in på https://sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen klicka på specialsök och sedan på kyrkoarkiv. Sök på församlingen du vill leta i. Skriv Södra Sandsjö i sökrutan och tryck på sök. När du får fram kyrkoarkivet från Södra Sandsjö klickar du på den. Bläddra ner till födelse- och dopböcker och klicka på rätt bok. I detta exempel SE/VALA/00366/C/6 1871 – 1882Du får nu bläddra fram till den 20 mars 1882. När du hittat en födelsenotis, notera föräldrarnas namn, yrken och eventuella födelseorter.
I denna födelsenotis framgår att Frans Edvin är född 20 mars 1882, döpt 24 mars. Föräldrar: Tärn Petersson, Gustaf 36 år gammal. och Maja Stina Jönsdotter 34 år. Hemvist Torpet Sonakullen under Högebo. Vittnen vid dopet: Torparen Carl Johan Magnusson och hustrun Eva Christina Christiansdotter Torsa torpet under Högebo. Kyrkoupptagning 7/5. Döpt av M. Landen. -
Följ familjen vidare
Använd husförhörslängder för att följa familjen och hitta mer information. -
Använd register och index
T.ex. Sveriges befolkning, kyrkobokregister och födelseregister. -
Var beredd på stavningsvarianter och skrivfel.
-
Läs hela sidan, inte bara raden du är intresserad av – ibland finns extra anteckningar.
👉 Direktlänk till Riksarkivet: https://riksarkivet.se/digitala-forskarsalen
Länk till Frans Edvins födelsenotis https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0015350_00120

Här ser du en film om hur jag hittar Frans Edvin i födelseboken.
Så använder du husförhörslängder i din släktforskning
Vad är en husförhörslängd?
Husförhörslängder (ibland kallade församlingsböcker) är kyrkans folkbokföring över befolkningen i en församling. De skapades årligen eller över flera år, och prästen använde dem vid husförhör för att kontrollera att församlingsborna kunde sin kristendom. Böckerna innehåller mycket mer än bara religiös information – de är en guldgruva för släktforskare!
Vad kan du hitta i en husförhörslängd?
Vanlig information som finns i en husförhörslängd:
-
Namn på alla familjemedlemmar
-
Födelsedatum och födelseort
-
Yrken och civilstånd
-
Flyttdatum – till eller från en annan ort
-
Läskunnighet och kunskap i kristendom
-
Anteckningar om död, giftermål, vaccinationer eller andra händelser
Hur följer du en familj?
-
Utgå från en födelsenotis
När du hittat en födelsenotis (t.ex. via födelseboken), notera föräldrarna och var de bodde. Det står ofta en plats – t.ex. torpet eller gårdsnamnet samt byn eller rote. -
Sök upp rätt husförhörslängd
I Riksarkivets digitala forskarsal eller hos Arkiv Digital, välj kyrkoarkiv för rätt församling. Gå till rätt tidsperiod och öppna den husförhörslängd som täcker tiden då barnet föddes. -
Leta upp platsen där familjen bodde
Bläddra i längden tills du hittar torpet, gården eller byn som nämns i födelsenotisen. Ibland kan du också söka via namnregister (om tillgängligt). -
Studera sidan
Du ser nu hela familjen, med namn, ålder, yrken och mycket mer. Kontrollera om det finns flyttnoteringar i marginalen (t.ex. "flyttat till sid 134, 1886"). -
Följ familjen år för år
Genom att följa dessa flyttnoteringar kan du se var familjen flyttar, när barn flyttar hemifrån, när någon dör eller gifter sig. Det går att följa dem vidare till nästa husförhörslängd eller till annan församling.
Vi fortsätter med Frans Edvin och här ser du en film om hur jag hittar familjen i husförhörslängden. Jag har redan innan hittat familjen och behöver därför inte bläddra igenom hela boken, jag kan gå direkt till rätt sida, men vet du inte på vilken sida din familj finns får du bläddra och leta. Här kan du se Frans Edvin, hans föräldrar och syskon. Du kan se när alla är födda och var. Du kan se föräldrarnas vigsel datum med mera.
Du fortsätter sedan att följa Frans Edvin genom livet så långt det finns digitaliserat material och för att få fram hans dödsdatum, om det inte hittas när du fortsätter följa familjen i husförhören är det lättast att söka i Sveriges dödbok som finns att köpa på Rötter.se. Den har visat sig vara ett hjälpmedel som jag inte skulle klara mig utan. I den finns uppgifter om alla som är avlidna i Sverige mellan 1815-2022 och det kommer ut nya bredare upplagor med jämna mellanrum.
💡 Tips!
-
Ha tålamod – handstilen kan vara svår i början.
-
Spara varje sida du hittar som visar familjen, det är bevis för din forskning.
-
Läs hela sidan, inte bara raden med din släkting. Du kan upptäcka nya barn eller föräldrar.
-
Notera alltid källan, t.ex. "Södra Sandsjö AI:10 (1881–1890) Bild 45 / sid 40".
Vad kan saknas i kyrkböcker?
Ibland stöter du på luckor:
-
Böcker kan vara förstörda eller saknade på grund av brand, fukt eller krig.
-
Vissa perioder kan vara ofullständigt dokumenterade.
-
Prästen kan ha varit slarvig eller glömt registrera vissa händelser. Tips: Om en bok saknas, sök i alternativa källor som mantalslängder eller flyttlängder!
Övning: Att tolka en kyrkboksnotis
Hitta en födelsenotis från din egen släkt och fyll i svaren:
-
Namn, datum, plats, föräldrar:
-
Finns det några förkortningar? Vad betyder de?
-
Kan du identifiera några vanliga ord i texten?
-
Finns det några oväntade detaljer, t.ex. yrke eller dopvittnen?
Bonuslänkar för fördjupning:
🔗 FamilySearch guide om kyrkböcker:
🔗 Sveriges Släktforskarförbunds guide
Skapa din egen webbplats med Webador